Arkivet - Barnens Bokklubb
Din bokklubb och bokhandel

Nyhetsbrev

Nyhetsbrev

Tillbaka

Stian Hole berättar på ett nytt sätt

När Stian Holes första bok på svenska, Hermans sommar, kom ut hördes adjektiv som ”solig, spännande, berörande, drömsk, nostalgisk, perfekt, konst, stor litteratur” strömma ur den svenska kritikerkåren. Boken har vunnit flera prestigefulla priser i Norge och på barnboksmässan i Bologna vann den priset som årets bästa bilderbok 2007. År 2010 vann den Deutscher Jugendliteraturpreis. Något år senare kom bok två: Herman och eldsvådan och den var minst lika fantastisk och fick lika fina omdömen. Och nu, underbart (!), kommer den tredje boken av denne fantastiska konstnär. I den nya boken har Herman en hemlighet. En hemlighet som han delar med sin vän Johanna. Stian Hole räknas som en av de unga, mest framstående bilderboksmakarna i Norge i dag. Hans berättelser är okonventionella, väjer inte för svåra frågor, samtidigt som de vackra och intressanta bilderna förför oss. Vi ställde några frågor till Stian.

Hur gör du dina bilder?
– Jag illustrerar och gör digitala montage i Photoshop. Varje bild är sammansatt av flera lager digitala bilder, teckningar och andra roliga saker jag hittar. Till exempel
papper med olika strukturer och annat kul material. Det är både tidskrävande och lustbetonat att arbeta på det sättet. Det jag hela tiden försöker åstadkomma är ett uttryck som är en slags drömsk verklighet. Sådant som jag själv ser inuti huvudet när jag blundar.

Vilka idoler har du själv?
- Jag lyssnar mycket på musik när jag jobbar, och ibland märker jag att den musik jag lyssnat på har satt sin prägel på den bilderbok jag just gjort. Nya idéer kan jag få av en teaterföreställning, en film eller mina ungars teckningar. Men livet är för kort för att sitta och vänta på att inspirationen ska komma. Det handlar mycket om att pröva och göra fel och inte ge upp. Det tar tid att bli duktig.

Vilket kommer först – bilderna eller berättelsen?
- I Herman-böckerna så tyckte min redaktör att jag skulle arbeta med texten först. I min första bilderbok, Den gamle mannen og hvalen, gjorde jag bilderna först och skrev texten efteråt. När jag skriver om Herman så tänker jag i bilder. I mina bilderböcker är bild och text likvärdiga, lika viktiga.

Det känns som Herman blivit mognare, mer reflekterande i den här boken?
- Herman blir lite äldre för varje bok, och världen växer. I de tre böckerna har han förflyttat sig från trädgården, ut till gatan och nu vidare in i skogen. Herman är en sådan person som betraktar världen lite på avstånd, samtidigt som han är så pass modig att han törs följa med Johanna in i skogen. Jag tror han har blivit lite säkrare på sig själv.

Han blir god vän med Johanna och kanske lite förälskad i henne också?
- Ja det är den första fina förälskelsen som bankar och bubblar i hans blod.

Kommer det fler böcker om Herman?

- Det var tänkt som en trilogi från början, och jag har inga planer på flera böcker om Herman. Men vem vet? Han kommer alltid finnas i mitt huvud.

/Annika Nasiell


 
  

Våra bästa tips för läsning Bra högläsningsböcker Följ Barnens Bokklubb på Facebook Kolla in Instagram för att se bidragen på taggen #enläsandefamilj