Två saker önskar sig Kerstin mest av allt: att det ska bli snö till jul och att bebisen i mammas mage inte ska födas på självaste julafton.
Men på Kerstins gård är det fult och lerigt, det känns inte alls som att den snart kommer vara full av vit, härlig snö. Och när bebisen kommer kan ingen bestämma.
Det är väldigt mycket som Kerstin inte kan bestämma över. När hon blir bjuden på pyjamasparty till en tjej i klassen men Gunnar inte får komma bara för att han är kille, då känns det verkligen orättvist. Varför är det så? Och varför ska alla ha åsikter om att Kerstin och Gunnar är bästa Kompisar?