Hur skulle du vilja beskriva Blompojken?
– Blompojken handlar dels om en feminin pojke som blir utsatt på grund av hur han är, och dels om att inte kunna eller vilja ändra på sig själv, trots att omvärlden tycker att det vore bekvämare. Det är ett budskap jag gärna vill att barn ska ta till sig så tidigt som möjligt.

För den som inte vet så mycket om QTBH-frågor. Vad står det för?
– QTBH står för Queer, Transgender, Bisexualitet och Homosexualitet. Den vanligare formuleringen av QTBH är HBTQ, men eftersom det speglar hierarkin i communityt (dvs att homosexualitet är viktigast och därför hamnar först) gillar jag och många andra att vända på bokstäverna.

Vilka böcker läste du/identifierade du dig med som barn?
– Jag gillade mycket böcker, särskilt bilderböcker som Sven Nordqvists illustrationer i både Mamma Mu och Pettson och Findus. I allmänhet gillade jag böcker som öppnade upp för andra världar: Tove Janssons och Astrid Lindgrens böcker var perfekta för detta. När jag kom upp i lågstadieåldern älskade jag Harry Potter. Det gör jag fortfarande!

Vilket ansvar har barn- och ungdomsböcker i frågor om mångfald?
– Stor! Barnböcker är många unga människors första intryck av världen. Det är extremt viktigt att vara medveten om detta när man skapar. I ett samhälle där fobiska vindar blåser kallt så känns det extremt viktigt att barnboksförfattare tar sitt ansvar och inkluderar så många sorters människor som möjligt som sympatiska karaktärer i sina verk. Det är viktigt för att barn ska kunna se att det är okej att vara ”annorlunda”, både de som är det och de som inte är det. Som queer person hade det besparat mig mycket smärta och identitetskris om jag hade fått se en sympatisk karaktär som var som jag i barnmedia. Såna karaktärer hittade jag först i högstadiet, och först då började jag acceptera mig själv!Elias Ericson

Hur ska en bra fiktiv förebild för barn som tillhör en marginaliserad grupp vara?
– Om vi ska koppla frågan till Blompojken så skapade jag honom just för att han skulle vara en fiktiv förebild för ”annorlunda” barn. Han är ganska liten och svag till kroppen, men stark i sin personlighet. I all hans passivitet har han ändå en styrka, en vägran att ändra på sig för andras bekvämlighet. För mig är en fiktiv förebild absolut inte en ”perfekt” karaktär som är supersnäll, superstark och vars varje handling rättfärdigas, utan en person som kämpar. Blompojken kämpar, fast inte med nävarna, utan med hjärtat.

Till sist, har du några boktips för barn och ungdomar?
– Snäll, Den arge och Mammas hår av Gro Dahle. Böckerna hanterar svåra ämnen, men på ett väldigt fint sätt. För ungdomar rekommenderar jag Engelsfors-triologin! Många bra och starka tjejkaraktärer och välskrivna samkönade relationer, mitt i ett stort häxäventyr.

MARCUS RIDUNG, vik. chefredaktör